Efter policyskiftet – hur påverkades asylsökandes hälsa?

Flyktingkrisen 2015 medförde en helomvändning i svensk asylpolitik när permanenta uppehållstillstånd ersattes av tillfälliga. Hur påverkades asylsökandes hälsa av policyskiftet? Det undersöks i ett aktuellt forskningsprojekt som ska ge politikerna bättre beslutsunderlag.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är överrepresenterat bland asylsökande, på grund av de trauman som många upplevt i hemlandet och under tiden på flykt. Men även tiden efter flykten innebär stor stress.

– Man vet att många flyktingar är drabbade av psykisk ohälsa och PTSD. Man tänker att det beror på tidigare erfarenheter av krig och förföljelse, men det kan också bero på själva asylprocessen, säger Linna Martén vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Det behövs fortfarande mer forskning på området, men intervjustudier visar att asylprocessen kan vara en orsak till fortsatta problem med psykisk ohälsa i det nya landet. Iakttagelsen stämmer överens med Röda Korsets erfarenheter från arbetet med asylsökande.

– En asylprocess som drar ut på tiden är per se en stressfaktor. Tiden av väntan är en tid av ovisshet. I början är du full av hopp och tänker dig att allt ska gå fort, sedan startar de byråkratiska processerna. Många berättar att de långa väntetiderna tär på dem, säger Katrin Sepp, legitimerad psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscenter.

Någon har sagt att det är värre att vara i en asylprocess än att sitta i fängelse. Vid en fängelsedom vet du hur länge du ska sitta, men du vet inte hur länge asylprocessen ska pågå eller vad resultatet ska bli.
Katrin Sepp

Ofta innebär flykten att familjer har splittrats, och oron är stor för anhöriga som är kvar i hemlandet. Att hantera sina egna trauman, samtidigt som man oroar sig för familjen och försöker anpassa sig till en ny verklighet, är en stor utmaning för de allra flesta.

– Dessutom är det väl känt att vi människor har svårt att förhålla oss till ovisshet, säger Katrin Sepp och fortsätter:

– Någon har sagt att det är värre att vara i en asylprocess än att sitta i fängelse. Vid en fängelsedom vet du hur länge du ska sitta, men du vet inte hur länge asylprocessen ska pågå eller vad resultatet ska bli.

Hösten 2015 kulminerade den så kallade flyktingkrisen i Europa. Krig i Afghanistan, Syrien och flera länder i Afrika orsakade stora flyktingströmmar, och människor riskerade livet på farliga flyktvägar. De många drunkningarna i Medelhavet fick stor spridning i media och viljan att visa solidaritet med flyktingarna var initialt stor. Men när miljontals människor sökte sig till EU blev situationen påfrestande för många medlemsstater, vilket ledde till osämja kring den gemensamma flyktingpolitiken. Många länder införde då egna gränskontroller. I Sverige ledde krisen till en helomvändning. I juli 2016 gick Sverige från EU:s mest generösa asyllagstiftning till en asylpolitik i nivå med EU:s minimikrav.

En av de stora skillnaderna med den nya utlänningslagen var att tillfälliga uppehållstillstånd blev huvudregel. Tidigare har den svenska hållningen varit att asylsökande som huvudregel ska få permanent uppehållstillstånd.

– Det här var ett ovanligt stort policyskifte i Sverige. När man gör den här typen av förändringar är det viktigt att förstå de faktiska konsekvenserna, säger Linna Martén.

Man löste ett politiskt problem, men risken är att man skapade ett annat.
Linna Martén

Hennes pågående forskningsprojekt syftar till att ta reda på hur asylprocessens utformning påverkar asylsökandes hälsa. Hypotesen är att tillfälliga uppehållstillstånd påverkar de sökandes psykiska hälsa negativt, men det återstår att pröva. År 2015 kom det nästan 163 000 asylsökande till Sverige. 2017 var antalet omkring 26 000, en minskning med 84 procent. Lagändringen 2016 fyllde sitt syfte att göra Sverige mindre attraktivt som asylland. Däremot saknas kunskap om hur policyskiftet påverkade de asylsökandes hälsa och etableringsförmåga.

– Man löste ett politiskt problem, men risken är att man skapade ett annat, säger Linna Martén.

Tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att försvåra de asylsökandes etablering i samhället och i förlängningen även integrationen. Det är dessutom svårare att tillgodogöra sig en psykologbehandling för PTSD om man inte känner sig trygg.

– Utifrån min kliniska erfarenhet ser jag stora skillnader i möjligheten att känna psykologisk trygghet bland dem som fått permanent uppehållstillstånd jämfört med dem som fått ett tillfälligt. För en person med tillfälligt uppehållstillstånd blir det en ny tid av oro och ovisshet när uppehållstillståndet ska förnyas, säger Katrin Sepp.

Lagändringen 2016 innebar även en del andra försämringar för de asylsökande, exempelvis begränsades asylskälen och möjligheten till familjeåterförening. Ur strikt forskningssynpunkt är den svenska helomvändningen dock ett idealiskt case för att jämföra resultatet av olika regelverk.

– Det är vanligtvis svårt att påvisa kausaliteten mellan asylpolitik och hälsa. Därför är det här exemplet så bra, eftersom grupperna asylsökande som kom före respektive efter regelförändringen har ungefär samma sammansättning, säger Linna Martén.

Med andra ord, de två grupperna liknar varandra. Det som skiljer är vilket regelverk de möter. Ytterligare en anledning till att Sverige lämpar sig väl för den här typen av studier är att vi har ovanligt bra registerdata på individnivå. Linna Marténs studie bygger på data från Migrationsverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB).

Tillgängliga mått på hälsa är antal läkarbesök, diagnoskoder och läkemedelsförskrivning. Tusentals individer kommer att ingå i studien och ska följas över en femårsperiod. Hur blev hälsoutfallet för dem som fick permanent uppehållstillstånd och hur blev det för gruppen som fick tillfälligt uppehållstillstånd?

– Kunskap om vilka faktorer som förbättrar flyktingars hälsa är nödvändigt för att kunna förstå den fulla effekten av asylregler, säger Linna Martén.

Det pågående forskningsprojektet består av flera delar. En av delstudierna undersöker vilka faktorer som påverkar om en asylsökande väljer att genomgå den frivilliga hälsoundersökningen som erbjuds alla som söker skydd i Sverige. Vilka skillnader syns i förhållande till kön, ålder, utbildningsnivå och ursprungsland?

– Det finns en tanke om att den här undersökningen är ett bra verktyg för att fånga upp hälsoproblem som människor kan ha, men man vet inte så mycket om hur väl den faktiskt fungerar, säger Linna Martén.

Förutom att många asylsökande inte antar erbjudandet om hälsoundersökning, kan det finnas brister i hur den genomförs, berättar Linna Martén. Risken är att eventuella problem med den psykiska hälsan inte kommer fram vid undersökningen.

– Personer som söker asyl har generellt sett låg tilltro till myndigheter; de kan vara rädda att uppgifterna om deras hälsa ska skickas vidare till Migrationsverket och att de ska bli stigmatiserade. Det kan också vara så att man saknar begrepp för psykisk ohälsa, och i stället tror att man att man är galen, säger Katrin Sepp.

Genom en deskriptiv studie av vilka som tackar ja till hälsoundersökningen vill Linna Martén bidra till att höja kunskapsnivån i debatten och visa hur verktyget fungerar i praktiken. Forskningsprojektet med sina delstudier kommer att pågå hela nästa år och sannolikt förlängas till 2024. I förlängningen hoppas Linna Martén att projektet kommer att bidra till att nyanländas hälsa tas på större allvar.

Text: Rakel Lennartsson